Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Avskedade föraren Johan Samuel Lundahl, Bräcke 1811

Löjtnanten N. Andersson hade stämt f.d. föraren Johan S. Lundahl med påstående om att lämna tillbaka några inventarier på hans förareboställe Björsjö.

Husesyn gjordes den 19 april 1811 efter Lundahls avslutade arrende på bostället, och på anmodan av löjtnanten hade länsman tillsammans med två män infunnit sig i Björsjö för att besikta dess boställe.

Året innan den 26 juli hade man företagit en av- och tillträdessyn men nu hade det framkommit att diverse inventarier saknades, varför denna extra husesyn gjordes.

I vardagsstugan befanns att vid bakugnen i dess valv i öppningen, hade en stång suttit som hade brutits bort, vilket Lundahl påstått att han hade satt tillbaka efter synen i juli, men något sådant kunde synemännen inte iaktta.

Lundahl hade heller inte renoverat den byggnad som hade godkänts under en besittningstid av ¾ år, den var inte ens påbörjad.

En trästång, eller så kallad vind, som suttit vid spisen var även borttagen.

I gäststugan saknas bord samt säte, vilket man sedan hade hittat, men i så obrukbart skick att Lundahl ej ansett mödan värt att ta därifrån.

I mellankammaren hade tapeterna blivit borttagna, vilka Lundahl även yttrade sig ha betalat till föreståndaren på bostället, P. Holmberg, vilket han varken kunde styrka nu eller vid den förra husesynen som sin tillhörighet.

Dörren till visthusboden hade tidigare varit med lås som var nu bortbrutit, och istället hade Lundahl satt dit en hasp och märla.

En mjöllår i samma bod hade funnits, som företrädaren hade lämnat kvar men som Lundahl nu tagit, utan att kunna bevisa att han ägde den.

I fähuset fanns 13 kobås vid husesynen, men var nu endast 10 till antalet.

På härbärgedörren syntes att låset som tidigare suttit där, hade han också tagit bort och ersatt med ett hänglås, vilket han också erkände.

Fönstret mot hemlighuset hade tagits bort, likaså fönstret för gluggen till fähuset som man tar bort för sommaren och sätts tillbaka till vintern.

Ett litet gammalt härbre påstår sig Lundahl ha inlöst av företrädaren men kunde heller inte bevisa att det kvarstått som utdömt.

Efter denna syn yttrade sig synemännen på följande sätt:

”Emedan Synemännen för sin del ej kunde lemna Herr Lieutinanten Andersson någon annan handräckning än mäta den af Lundahl, sedan sidsta husesynen gjorde skada, hwilken uptecknades som följer, nemln:

Een jernstång i hvalfwet af bakugnen med insättning – 32 sk.

En trädwind vid spiseln – 12 sk.

Bord och säte i gäststugan – 2 Rd.

Tappeterne kunde ej wärderas, enär Synemännen icke hade sig bekant huru de befunnos.

Lås till visthusboden – 16 sk.

En mjöllår uti den samma – 2 Rd.

Förfärdigande af 2:ne kobåsar – 8 sk.

Låset på härbergsdörren kunde ej wärderas sedan ett sämre blifwit påsatt – 1 Rd.

2:ne st. Fenster – 32 sk.

1 d:o till fähuset – 16 sk.

Summa Rdr Banco 7:20.

Ty hemställes i öfrigt till wällofl. Härads Rätten, angående det answar hwartill Lundahl gjort sig skyldig för en laglöshet.

Datum som ofwan.

B. Holmberg, kronolänsman, Sefast Mickelsson i Täfnäs, nämndeman och Nils Halfvardsson, Björsjö, godman.”

Efter uppläsandet tillade löjtnant Andersson att Lundahl även tagit fyra hässjestolpar värderade till 8 skilling, vilket han ansåg skulle påläggas att lämna tillbaka.

Lundahl blev hörd i saken och erkände att han hade tagit alla persedlarna som framgick av protokollet och ville just inte bestrida olagligheten därav.

Men beträffande tapeterna uppgav han att genom en träffad överenskommelse och köpt dem av förra avträdaren av boställsinnehavaren, adjunkt Holmberg.

Holmberg, som var närvarande, menade att han väl hade tillåtit Lundahl dessa tapeter, men aldrig överlåtit äganderätten.

Han hade också varit närvarande vid den sista sommarens husesyn på bostället och sagt att tapeterna var hans och borde således inte upptas i värderingen.

Med stöd av andra avdelningens 19 § i Kongl. Husesynsordningen den 15 september 1752, ålades Lundahl att innan nästa vårfrudag återställa de upptagna persedlarna jämte hässjestolparna i gott och försvarligt skick.

I annat fall ersätta dess värde med 7 Riksdaler och 28 skilling Banco.

Likaså lämna tillbaka tapeterna i försvarligt skick eller ersätta dess värde.

Revsunds tingslag den 17 december 1811.

Revsunds tingslags häradsrätt (Z) AI:71b (1811) Bild 470 / sid 42.

Tony Korpenklo - korpenklo[@]gmail.com