Alldenstund avskedade rustmästaren vid Kgl. Gardet, Alexander Hallberg, som förutom andra svåra ord utfarit emot överheten, vilket mål är underställt till den Kgl. HRs avdömande.
Landshövdingen ville genom överståthållarens, greve Gustaf Adam Taubes brev, att Hallberg skulle skickas till Gävle slott under säkert och fängsligt förvar för att där avtjäna hans utdömda fängelsestraff med kyrkoplikten.
Kgl. Hovrätten hade tagit del av Hudiksvalls rådhusrätts inskickade rannsakningar över Alexander Petré, som kallar sig för Hallberg, och även Kgl. Gardes Krigsrätts hållna förhör samt hans egen muntliga redogörelse.
Han skall ha varit besvärad av sjukdom och ”huvudyra” (yrsel, svindel, förtryckthet, galenskap). När han gått till Hudiksvall hade han lagt sig för att sova under ett träd. Han hade sedan blivit så yr i huvudet, att han inte visste till sig, och på gästgivaregården hade han fått sådana slängningar i huvudet och blivit förvirrad och kunde inte erinra sig vad han hade gjort som han hade anklagats för.
Halberg kunde inte bevisa sitt föregivande, utan av vittnens utsago berättades att varit överlastad med öl och brännvin och som på gästgivaregården, som hos kyrkoherden magister Christoffer Justus, brukat otuktiga och ohöviska ord och åtbörder.
Dessutom uttalat fasliga eder och när han sedan han fördes till arresten på Artillerigården hade han yttrat till överheten grov svordom och straffbara yttranden.
Kgl. HR kunde bifalla detta betänkande och att Hallbergs skall avstraffas med en månads fängelse på vatten och bröd och undergå en söndags uppenbar kyrkoplikt. Dessutom ska han hållas till arbete under 3 år vid stadens Artillerigård.
Stockholm den 10 december 1720.
Gävleborgs läns landskansli DIIa:17 bild 200.